Vår historia

2010-talet

Säsongen 2012 var BK Häcken med och slogs om SM-guldet men fick finna oss i att vinna det stora silvret som bärgades på ett kylslaget Norrporten Arena. Bollklubben imponerade med en härlig frenesi och offensiv fotboll. Vi gjorde 67 mål, överlägset mest i Allsvenskan det året, och flest mål av alla gjorde Waris Majeed som också vann skytteligan!
2013 lyckades vi inte följa upp de ökade förväntningarna som kom med stora silvret säsongen före. Vi blandade och gav under säsongen för att slutligen landa på en tiondeplats. Sista matchen för säsongen tog vi farväl av Rambergsvallen. Arenan, som invigdes 1935, klarade inte längre av kraven från Svenska Fotbollförbundet och revs efter säsongen. Spadarna sattes sedan i marken och bygget av den efterlängtade arenan började.
Säsongen 2014 flyttade vi tillfälligt över älven och spelade våra hemmamatcher på Gamla Ullevi. Vi slutade femma i tabellen efter en gedigen insats.
Vi började även säsongen 2015 på fel sida om älven. Under vårsäsongen spelade vi dåligt, men betydligt bättre blev det när vi den 5 juli äntligen premiärspelade på vår nya hemmaborg, Bravida Arena! Inför fullsatta läktare hälsades Helsingborgs IF välkomna. Gästerna var ofina nog att göra det första målet innan Simon Gustafson blev Bollklubbens historiske målskytt. I en välregisserad och dramatisk tillställning kunde till slut Alexander Jeremejeff bärga segern med sitt 3–2 mål och detta blev startskottet på en lång rad hemmamatcher utan förlust. Till slut landade vi på en sjundeplats i tabellen.
När vi startade säsongen 2016 gjorde vi det med en hårt skadedrabbad trupp. Vi tog oss ändå vidare som gruppsegrare i Svenska Cupen och var klara för slutspel där vi visade styrka i slutet av matcherna. I kvartsfinalen ställdes vi mot ett vilt krigande Halmstads BK. Matchen såg ut att gå mot förlängning, då Alexander Jeremejeff till slut petade in matchens enda mål när 30 sekunder återstod av tilläggstiden. I semifinalen väntade Hammarby IF och ett kokande Tele 2 Arena. Vi låg under med 1–0 i halvtid men lyckades i andra halvlek vända till ledning med 2–1 efter två vackra mål av Paulhino. Vi såg ut att kunna kvittera ut biljetten till cupfinalen men när det återstod fem minuter fick Hammarby en frispark som skickades upp i krysset. Besvikelse såklart, men vi gav oss aldrig och i den 89:e minuten kunde Nasiru Mohammed ta oss till final via en halvvolley upp i nättaket.
Den 5 maj, på ett soldränkt Swedbank Stadion, skrev vi in oss i historien genom att vinna vår första titel. Finalen i Svenska Cupen bjöd på all dramatik man kan önska. Ett underläge med 0–2 i halvlek hämtades upp till 2–2 efter mål av Demba Savage och Nasiru Mohammed. Efter en mållös förlängning väntade straffar.
På läktaren satt 22 000 åskådare med bultande hjärtan – spänningen var total. Vi började straffarna dåligt och låg under, men Peter Abrahamsson höll oss kvar i matchen och gav oss till sist ett överläge. För Simon Sandberg väntade rollen som hjälte. Bollen skulle bara förbi Malmömålvakten Johan Wiland. Några steg bakåt, fokuserad blick och bestämda steg mot straffpunkten. Bollen satt stenhårt i krysset och Bollklubben vann Svenska Cupen för första gången.
Starten på Allsvenskan 2016 blev dock inte lika lyckad.
Efter fem omgångar låg vi på nedflyttningsplats med bara tre poäng. I den sjätte omgången skedde en islossningen i form av en 6–1-seger mot Gefle IF hemma och vi började så sakteliga plocka poäng. Men prestationerna under säsongen fortsatte som en berg-och dalbana och Bollklubben slutade på en tiondeplats.

2000-talet

Efter uppflyttningen 1999, lyckades BK Häcken hålla sig kvar i Allsvenskan säsongen 2000 efter ett mycket dramatiskt kvalspel mot Mjällby AIF, där Bollklubben till sist vann på straffar.
Kim Källström belönades samma år med titeln ”Årets nykomling” på fotbollsgalan.
Bollklubben åkte dock ur landets högsta serie 2001 men vägrade släppa taget. Vi missade kval till Allsvenskan på målskillnad 2002, gick till kval 2003 där GIF Sundsvall blev för svåra. Revanschen kom 2004 då vi vann Superettan och återigen spelade allsvenskt.
År 2005 storsatsade klubben och anställde en sportchef och slog på trumman när hemvändande landslagsmannen Teddy Lucic och den danske profilen Stig Töfting värvades. Satsningen gav resultat och till slut landade vi på en fin åttondeplats i tabellen.
Året därpå blev tyngre och vi tvingades till kvalspel mot IF Brommapojkarna som vann med 2–1 i båda matcherna och Bollklubben tvingades återigen till spel i Superettan.
Här formulerades Bollklubbens målsättning för de kommande åren. BK Häcken skulle bli en attraktiv allsvensk klubb genom sin satsning på utveckling, ungdomar och underhållning. Stora investeringar gjordes i en ny träningsanläggning, GPA. Träningsförhållandena var nu ypperliga. Satsningen gav resultat och sedan 2009 finns Bollklubben i landets högsta serie.

1990-talet

1990-talet rivstartade med en finalplats i Svenska Cupen. Djurgårdens IF stod för motståndet på Råsunda och kunde efter en komfortabel 3–0-seger sträcka bucklan i luften. En bra säsong ledde till ett ytterligare allsvenskt kval. Som seriesegrare i den södra serien mötte vi norras dito, GIF Sundsvall. Hemma på Rambergsvallen vann vi med betryggande 4–2 och återigen stod vi med en fot i Allsvenskan. I returen, i Sundsvall ledde vi med 1–0 i halvlek och champagnen lades på kylning. Då kom vändningen när GIF Sundsvall gjorde fyra mål i andra halvlek och skickade Bollklubben på en lång och tung resa tillbaka till Hisingen och division 1…
Mönstret återupprepades året därpå. Allsvenskt kval och återigen ett fall på målsnöret. Denna gång blev Helsingborgs IF för svåra.
Med en kraft som får Fågel Fenix att verka orkeslös reste vi oss igen och 1992 slutade vi fyra i kvalallsvenskan (de fyra sämsta i Allsvenskan mötte de fyra bäst placerade i division 1) och fick återigen spela allsvensk fotboll 1993. Efter en fin sjätteplats ökade förväntningarna inför säsongen 1994 men vi slutade istället sist och trillade ut…
Balansgången mellan Allsvenskan och division 1 fortsatte och 1997 stod vi inför ett nytt allsvenskt kval. Vi besegrade Västerås SK och var återigen ett lag i landets finaste serie. Historien återupprepades på ett obehagligt sätt och vi hamnade återigen sist i Allsvenskan 1998. Det blev dock en omedelbar comeback till Allsvenskan efter serieseger i division 1 säsongen efter.

1980-talet

Under Agne Simonssons ledning fortsatte Bollklubben att utmana vilket ledde till allsvenskt kval 1981. Nu stod bara IF Elfsborg i vägen för att Hisingens Stolthet skulle nå Allsvenskan. Inför 19 205 åskådare (Bollklubbens publikrekord) på Nya Ullevi förlorade vi första matchen med 0–1 och returmatchen på Ryavallen slutade 1–1 och därmed behöll IF Elfsborg sin allsvenska status.
Den stora besvikelsen formades strax om till en kraft och energivåg som 1982 återigen ledde till allsvenskt kval. Denna gång stod IFK Norrköping för motståndet. I den första matchen hemma på Rambergvallen vann vi med 2–0 efter mål av Peter Friberg och Kenny Andrén. Med en fot i Allsvenskan åkte laget till Parken och kunde via 1–1 skriva in sig i historieböckerna. BK Häcken spelade allsvensk fotboll 1983!
Men den första allsvenska sejouren slutade i ett mörker och vi hamnade sist i tabellen och vi spelade division 2-fotboll under resten av 1980–talet.
En liten tröst var att vi vann Hallsvenskan 1982 efter vinst i finalen mot Östers IF.

1970-talet

Med stora ekonomiska svårigheter och en splittring inom föreningen gick vi in i diskussion med lokalkonkurrenten IF Warta om en eventuell sammanslagning (1970). IF Wartas medlemmar röstade ja men sammanslagningen sprack då Bollklubbens medlemmar sagt sitt.
Året därpå, 1971, hade vi samlat kraft och tog hem division 5. Detta var första seriesegern på 21 år och blev början på en ny storhetsperiod där vi via seriesegrar och kvalvinster hamnade trea i division 2, 1978-79. Gothia Cup lanserades första gången 1975 och Bollklubbens damlag bildades 1978.

1960-talet

Entreprenörskapet och en obändig vilja att utvecklas har följt oss genom alla tider. Ibland bar det tagit sig lite för stora proportioner. Löpsedlarna skrek ut ”Hybris på Hisingen” då landets modernaste klubbhus invigdes 1960. Ett år då Bollklubben huserade i division 3.
Efter flera år av stabila placeringar i division 3 degraderas vi till division 4 1967 och en mörk period lade sig över klubben.

1950-talet

1950-talet

Framgångarna kom slag i slag och efter bland annat fem raka seriesegrar kunde BK Häcken redan 1953 utmana om en allsvensk plats. Dock föll vi på målsnöret den gången. Bakslaget kom och 1955 spelade vi återigen i division 3, men intresset för Bollklubben höll i sig och den säsongen slogs ett, förmodligen, oslagbart publikrekord då 18 229 åskådare begav sig till Gamla Ullevi för att se seriefinalen mot IK Oddevold.
Vi förblev utmanarna i svensk fotboll och utmanade våra betydligt mer meriterade och rutinerade motståndare. Vi utmanade tidigt genom satsningar på olika affärsverksamheter och evenemang som kunde finansiera det sportsliga.

1940-talet - de första stegen…

Sommaren 1940 bestämde sig ett gäng fotbollsspelande killar sig för att bilda en riktig fotbollsförening. I det ögonblicket lades grunden för det som kom att bli BK Häcken. Vägen dit var dock inte spikrak. Namnet bestämdes först till BK Kick men det visade sig att det namnet var upptaget och man valde då namn efter den häck som fanns där de brukade spela. De gulsvarta tröjorna var inget val utan de enda sportaffären hade att erbjuda.

Stiftelsedatum för BK Häcken är 2 augusti 1940.

Den första säsongen blev kort och intensiv där vi endast spelade några få vänskapsmatcher. Året därpå etablerarade vi oss i seriespelet och den 15 december 1941 invaldes klubben i Sveriges Riksidrottsförbund. Grabbarna var emellertid för unga för att komma med i seniorfotbollen, det fick vänta till 1943.
Laget började då i den lägsta serien, klass 4 västra. Det blev full pott i serien och en målskillnad på 25–2.
Efter andra världskrigets slut satsade klubben lite extra, då man fått hem en del spelare från militärtjänst. Serieseger i klass 3 1945, följdes upp med ytterligare två raka seriesegrar och 1948 spelade laget i västsvenska södra. Klubben fick smeknamnet “Kometerna” för sin imponerande seriesegersvit. I samband med att klubben fyllde tio år skrevs bestämmelser för erhållande av förtjänsttecken och hedersmärken – tecken och märkena skulle utdelas till dem “som förtjänstfullt verkat och fortfarande verkar inom klubben samt ej häftar i skuld till den”.

Herrlagstränare genom åren

Mikael Stahre 2017–

Mikael Stahre 2017–

Mikael Stahre 2017–

A-lagets nuvarande tränare anslöt till klubben inför den allsvenska säsongen 2017. Efter 1,5 år i Kina, som huvudtränare för Dalian Aerbin, presenterades Mikael Stahre som Bollklubbens tränare i november 2016. Han har tidigare tränat AIK, där han tog laget till SM-guld 2009 och IFK Göteborg, som han vann Svenska Cupen med 2013. 41-åringen från Stockholm startade sin tränarkarriär i Gröndals IK som ungdomstränare.

Peter Gerhardsson 2009–2016

Peter Gerhardsson 2009–2016

Peter Gerhardsson 2009–2016

Peter Gerhardsson hade ansvaret för A-laget under åtta allsvenska säsonger, den mest framgångsrika perioden någonsin för klubben. 2012 förde Peter sitt lag till en andraplats i Allsvenskan och belönades med stora silvret. Under Gerhardssons sista år hos BK Häcken tog han även sitt lag till klubbens hittills enda titel, guldet i Svenska Cupen. Gerhardsson förde under sina år i klubben in ett nytt sätt att spela, där Häckens fotboll blev en publikvänlig och passningsorienterad fotboll. Man gick från att vara nykomlingar i Allsvenskan 2009, till att bli ett lag som aspirerade om de ädlaste medaljerna inom svensk fotboll.

Sonny Karlsson 2007–2009 (andra tränarperioden)

Sonny Karlsson 2007–2009 (andra tränarperioden)

Sonny Karlsson 2007–2009 (andra tränarperioden)

Klubbens nuvarande sportchef hade huvudansvaret för A-laget mellan 2007-2009. Han tog över efter Reine Almqvist. Detta var Sonnys andra sejour som huvudtränare för klubben. Innan han lämnade över huvudansvaret till Gerhardsson och tog över sportchefsrollen hade han hunnit med att ta upp BK Häcken till Allsvenskan. Säsongen 2008, slutade laget på en andraplats i Superettan och tog därmed steget upp till finrummet. Ett rum som man sedan inte har lämnat.

Reine Almqvist 2006–2007 (tredje tränarperioden)

Reine Almqvist  2006–2007 (tredje tränarperioden)

Reine Almqvist 2006–2007 (tredje tränarperioden)

Den tredje perioden i Bollklubben blev en kort visit för Reine Almqvist. Han tog över den 22 september 2006 i hopp om att rädda kvar BK Häcken i Allsvenskan. Detta misslyckades man tyvärr med och inför Superettan-säsongen 2007 lämnade han över rodret till Sonny Karlsson.

Stefan Lundin 2005–2006 (andra tränarperioden)

Stefan Lundin 2005–2006 (andra tränarperioden)

Stefan Lundin 2005–2006 (andra tränarperioden)

Den nuvarande sportdirektören för Svensk Elitfotboll hade för andra gången huvudansvaret i Bollklubben mellan 2005–2006. Han tog över efter Jörgen Lennartsson inför den allsvenska säsongen 2005 och hade under sitt första år en lyckad period där man under en period var allsvensk serieledare. Laget slutade till slut åtta efter att profiler som Teddy Lucic och Stig Töfting representerat klubben. BK Häcken är den senaste klubben som Stefan Lundin varit huvudansvarig för.

Jörgen Lennartsson 2002–2004

Jörgen Lennartsson  2002–2004

Jörgen Lennartsson 2002–2004

Jörgen Lennartsson hade ansvaret för A-laget mellan 2002-2004. Säsongen 2004 slutade med serieseger i Superettan och därefter tog Jörgen Lennartsson över som förbundskapten för Sveriges ungdomslandslag födda 1989, och 2006 blev han förbundskapten för Sveriges U21-landslag. Han har efter sin period på Hisingen bland annat tagit SM-guld med Elfsborg och varit tränare för Stabaek i Norge.

Torbjörn Nilsson 2001

Torbjörn Nilsson  2001

Torbjörn Nilsson 2001

Inför den allsvenska säsongen 2001 valde Bollklubben att rekrytera en av svensk fotbolls bästa spelare genom tiderna, Torbjörn Nilsson. Han tog över efter Kjell Pettersson, som fortsatte som utvecklingstränare i klubben. Den första och enda säsongen för Nilsson slutade dessvärre med nedflyttning. 24 poäng på 26 matcher blev facit för Torbjörn Nilsson och hans säsong som A-lagstränare för Bollklubben. Nilsson fortsatte sedan som förbundskapten för U21-landslaget.

Kjell Pettersson 1996–2000

Kjell Pettersson 1996–2000

Kjell Pettersson 1996–2000

Kjell Pettersson hade huvudansvaret för A-laget under de fem sista åren på andra sidan millenniet. Han hade under samtliga säsonger Gunnar Gislason vid sin sida och hann under åren ta steget upp i Allsvenskan samt åka ur densamma vid två tillfällen. Den kanske mest dramatiska säsongen för Kjell Pettersson som huvudtränare blev den sista, säsongen i Allsvenskan 2000. A-laget kunde rädda sig kvar i högsta serien efter ett rafflande kvalspel mot Mjällby AIF, som till slut fick avgöras via straffläggning.

Ulf Carlsson 1995

Ulf Carlsson 1995

Ulf Carlsson 1995

Ulf Carlsson hade huvudansvaret för A-laget under ett år. Laget hamnade på 7:e plats i division 1 (Superettan idag), där året kantades av en hel del prövningar för laget. Säsongen 1995 var även den första säsongen i A-laget för spelaren med flest matcher i klubben genom tiderna, Johan Lind.

Sonny Karlsson 1994

Sonny Karlsson  1994

Sonny Karlsson 1994

Efter att ha varit hjälptränare åt Reine Almqvist de två föregående säsongerna tog Sonny Karlsson över huvudansvaret efter den halva allsvenska säsongen 1994. Tillsammans med Mikael Källström försökte man under säsongen hålla sig kvar i den högsta divisionen, men åkte dessvärre ur Allsvenskan.

Sonny Karlsson & Reine Almqvist 1992–1993

Sonny Karlsson & Reine Almqvist 1992–1993

Sonny Karlsson & Reine Almqvist 1992–1993

Sonny Karlsson och Reine Almqvist delade på ledarskapet under två säsonger där man tog laget upp i Allsvenskan 1992. Via en förstaplats i Västra Vårettan och fjärdeplats i Kvalsvenskan, avancerade klubben till högsta divisionen. Där förde duon sitt lag till en sjätteplats i Allsvenskan 1993 – ett resultat som då var det bästa någonsin och den dittills enda säsongen i högstaserien då BK Häcken hade undvikit kval eller nedflyttning från Allsvenskan.

Stefan Lundin & Reine Almqvist 1989–1991

Stefan Lundin & Reine Almqvist  1989–1991

Stefan Lundin & Reine Almqvist 1989–1991

Ny tränarkonstellation inför 1990, när Reine Almqvist och Stefan Lundin hade huvudansvaret för A-laget under en framgångsrik period. Laget rivstartade 90-talet, efter att under hösten 1989 spelat sig fram till en finalplats i Svenska Cupen. Väl där, blev Djurgården för svårt och vann med 3–0 på Råsunda. Laget fyllde sedan på med en bra säsong i division I, som ledde till kvalspel till Allsvenskan. Där förlorade BK Häcken mot Gif Sundsvall efter en rafflande kvalbatalj. Mönstret återupprepades sedan 1991, när man återigen nådde kvalspel, men föll i detsamma. Den gången mot Helsingborgs IF.

Bo Jangvik 1987–1988

Bo Jangvik  1987–1988

Bo Jangvik 1987–1988

Bo Jangvik tog över som huvudtränare för A-laget 1987, efter att ha varit hjälptränare åt Jan Sjöström från 1984. Jangviks två säsonger som huvudtränare resulterade i en åttonde- och femteplats plats i dåvarande division 1 södra. Höstsäsongen 1988 blev Jangviks främsta, då laget korades till “Höstens lag” via bland annat två fina segrar mot Halmstad BK och Mjällby AIF. Man hade vid det tillfället en serieledning med åtta poängs marginal. Dessvärre drabbades Jangviks trupp av en del skador som blev så pass tunga att laget tappade ledningen och slutade på en femteplats.

Jan Sjöström 1984–1986

Jan Sjöström 1984–1986

Jan Sjöström 1984–1986

Under de tre säsonger Jan Sjöström var huvudtränare för A-laget huserade Bollklubben i division 1 södra. Laget placerade sig fyra, femma och sexa under Jannes säsonger som huvudansvarig. “Anfall är bästa försvar” blev ett väl använt uttryck till att beskriva Häckens spel under Jannes sejour då matcherna oftast slutade med en hel del mål. En spelare som utmärkte sig lite mer under Jannes tränarperiod var Peter Madsen – inte minst med tanke på det berömda volleyskottet från 45 meter på Örjans Vall 1984.

Reine Almqvist (första tränarperioden) 1983

Reine Almqvist (första tränarperioden)  1983

Reine Almqvist (första tränarperioden) 1983

Den första sejouren i BK Häcken för Reine Almqvist var en säsong som kunde summeras likt en berg- och dalbana. Flera spelsystem testades, flera spelare testades på olika positioner och resultaten blandade och gav. Dessvärre blev det till slut degradering till andradivisionen efter att laget slutat på tolv inspelade poäng. Endast en poäng från Gefle IF, vilket för dem innebar fortsatt spel i högsta divisionen.

Agne Simonsson 1977–1982

Agne Simonsson 1977–1982

Agne Simonsson 1977–1982

Den store Öis-profilen Agne Simonsson tog över rodret för Bollklubben när laget huserade i division 3, nordvästra Götaland. “Småklubbsandan” som fortfarande stämplades kring BK Häcken var vid det här stadiet på väg att övergå till en klubb som närmade sig de större föreningarna i staden. 1977 års säsong resulterade i uppflyttning till division 2. Det var starten på resan mot eliten och svensk toppfotboll. När Agne Simonsson fyra säsonger senare tackade för sig 1982, hade man nått sitt slutmål. Rambergsvallen förvandlades till allsvensk arena efter att IFK Norrköping besegrats i kvalet till Allsvenskan den 9 oktober 1982.

Christer Nilsson, Bengt Lundgren & Roger Fridlund 1976

Christer Nilsson, Bengt Lundgren & Roger Fridlund  1976

Christer Nilsson, Bengt Lundgren & Roger Fridlund 1976

Bollklubbens första säsong i division 3 på tio år sköttes av en trio. Bengt Lundgren, som varit med i ledarstaben sedan 1972 fick den här gången hjälp av egna, goda förmågor i Christer Nilsson och Roger Fridlund. Säsongen skulle emellertid inte bli som tränartrion hade önskat sig – laget var länge med i bottenstriden och närmade sig spel i division 4, men med två raka vinster i de två sista omgångarna räddade de kontraktet och BK Häcken spelade vidare i division 3.

Bengt Lundgren & Lars-Åke Tingvall 1975

Bengt Lundgren & Lars-Åke Tingvall 1975

Bengt Lundgren & Lars-Åke Tingvall 1975

Tränarduon Lundgren och Tingvall förde BK Häcken till den hittills största seriesegern någonsin. Laget lyckades vinna division 4 med tio poängs marginal, samt producera 82 mål framåt (3,7 mål/match) på 22 seriematcher. Klubbens främsta målskytt genom tiderna, Kenneth Nylén, stod för 31 av dessa. Klubben fyllde 35 år och lanserade Gothia Cup för första gången. Framgången i division 4 blev en välkommen födelsedagspresent. Bengt Lundgren fortsatte som huvudtränare, medan Lars-Åke Tingvall tackade för sig.

Bengt Lundgren & Nils Jonsson 1974

Bengt Lundgren & Nils Jonsson  1974

Bengt Lundgren & Nils Jonsson 1974

Ny tränarkonstellation. Den här gången fick Bengt Lundgren hjälp av Nils Jonsson under 1974 års säsong i division 4. Laget slutade på en andraplats bakom Öckerö IF, men 1974 var året då man jobbade för framtiden. En fotbollsskola startade vid Slätta Damm med stora utvecklingsmöjligheter för barn och ungdomar. Bengt Lundgren och Nils Jonsson hade ett bra år tillsammans och de visade ett stort hjärta för klubben genom stora uppoffringar för klubben, både som spelare och ledare.

Bengt Lundgren & Ralf Palle 1972-1973

Bengt Lundgren & Ralf Palle 1972-1973

Bengt Lundgren & Ralf Palle 1972-1973

När laget återigen var tillbaka i division 4, var det Bengt Lundgren och Rolf Palle som hade huvudansvaret för A-laget. Ett framgångsrikt juniorlag, några år tidigare, var grundpelaren till representationslaget under den här tränarduons säsonger i division 4. 1972 års säsong belönades med en fjärdeplats, för att året därpå sluta med en fin andraplats. Det var dock nära avancemang, den sista seriematchen förlorades mot Göteborgs FF – som också blev laget som vann serien.

Göran Andersson 1971

Göran Andersson 1971

Göran Andersson 1971

Efter att A-laget ramlat ur division 4 året före, tog Göran Andersson över huvudansvaret och med uppgiften att direkt föra Bollklubben tillbaka i rätt riktning. Det skulle visa sig att riktningen skulle bli spikrakt uppåt och tillbaka i division 4. Framgångsrika juniorer från de tidigare åren fick chansen att ta Häcken tillbaka och såg därmed till att sejouren i division 5 endast blev ettårig. Tillsammans med cupspel och träningsmatcher gjorde laget 122 mål under 1971 års säsong. Göran Anderssons gav sedan över rodret till Bengt Lundgren och Rolf Palle.

Bengt Larsson 1968–1970

Bengt Larsson 1968–1970

Bengt Larsson 1968–1970

Spelaren med näst flest matcher genom tiderna i BK Häcken, Bengt Larsson, hade huvudansvaret för klubben under tre säsonger. Man var då ett lag som huserade i division 4. Den första säsongen skötte Bengt Larsson tränarrollen från sin målvaktsposition, en säsong som slutade med en tredjeplats. Året därpå var man oerhört nära avancemang till division 3, men Fässbergs IF vann med en poängs marginal. Bengt Larssons tid som tränare skulle få ett tråkigt slut då man på ett snöpligt sätt ramlade ur division 4. Målskillnaden var det enda som skiljde Öckerö och Häcken åt.

Lars “Galento” Johansson 1966–1967

Lars “Galento” Johansson 1966–1967

Lars “Galento” Johansson 1966–1967

Den tionde raka säsongen med division 3-spel skulle tyvärr, 1966, få ett negativt slut. Laget hamnade sist i division 3, nordvästra Götaland efter att endast spelat till sig 14 poäng. Detta resulterade i division 4-spel året därpå och för Lars “Galento” Johansson blev det ett ärligt försök i att snabbt ta sig tillbaka. Det slutade dock i en andraplats bakom Hovås IF i ett år som kantades av svag ekonomi och ett Häckenborg som stod i brand.

Nils Jonsson 1962–1965

Nils Jonsson 1962–1965

För A-laget betydde 1962 en uppryckning – man slapp ett år fylld av oroligheten över att trilla ner i division 4. Nils Jonsson hade tagit över efter Conny Simonsen och kunde under sina år som huvudansvarig etablera sitt lag i division 3. Den första säsongen blev också den bästa, när man placerade sig på en fin tredjeplats. BK Häcken och höstsäsong gick hand i hand under de här åren, och det var också en stabil höstsäsong 1965 som gjorde att laget säkrade nytt kontrakt med god marginal.

Conny Simonsen 1960–1961

Conny Simonsen 1960–1961

Conny Simonsen 1960–1961

Som den äldsta spelaren i laget under den här perioden fick Conny Simonsen frågan om att ta över huvudansvaret för A-laget – något han tackade ja till. En mellansäsong i division 3 nordvästra Götaland 1960, följdes upp av en sämre säsong året därefter. I den sista hemmamatchen på Rambergsvallen räddades division 3-kontraktet via seger mot Göteborgs FF.

Sven-Agne Larsson 1958–1959

Sven-Agne Larsson 1958–1959

Sven-Agne gick från att vara ordförande i klubben till huvudtränare. Han var BK Häcken trogen under hela sin aktiva fotbollskarriär – både som spelare, ledare och i styrelsen. Åren som Sven-Agne hade huvudansvaret kantades av dålig ekonomi och medelmåttiga resultat i division 3. Mittenplaceringar både -58 och -59, där Häcken stundtals spelade fin fotboll, men dessvärre alldeles för sällan. Ekonomin fick en skjuts i försäljningen av Rolf Larsson. Halmstad BK köpte anfallaren för 500 kronor.

Rolf Hed 1956–1957

Rolf Hed  1956–1957

Rolf Hed 1956–1957

Rolf Hed fanns redan med från starten 1940, men fick lägga ner spelarkarriären 1955 på grund av skada. Då tog Rolf Hed över ansvaret som tränare. Efter flera fina år i division 2, blev Rolf Heds första säsong som tränare ett misslyckande. Laget tog endast sex poäng på 18 matcher och ramlade ur serien. 1957 blev en satsning i att återta division 2-platsen, men men BK Häcken hamnade tillslut sex poäng bakom serievinnarna, Jonsereds IF. Rolf Hed tackade därmed för sig och lämnade över förtroendet till Sven-Agne Larsson.

Åke Karlberg 1953–1955

Åke Karlberg 1953–1955

Åke Karlberg hade huvudansvaret under en hektisk och omfångsrik era för BK Häcken. Man huserade i division 2 under de två första säsongerna och hade tillsammans med Öis och IK Oddevold flera stora publikmatcher. Från 1953 till 1954 års säsong bytte man seriesystem och spelade en “maratonserie” på 26 matcher. Åtta matcher fler än föregående säsong. 1955 slog man publikrekord för division 3-spel. 18229 åskådare bevittnade BK Häcken mot IK Oddevold på Gamla Ullevi.

Erland Lindqvist 1948–1952

Erland Lindqvist  1948–1952

Erland Lindqvist 1948–1952

För Erland Lindqvist blev det fem år i både med- och motgångar som huvudtränare. Två fina seriesegrar där Häcken beskrevs som ett lag som spelade teknisk och trevlig fotboll. Laget tränade vid den här perioden på en äng i Biskopsgården och ombyte skedde i Kville Bastu. Vårsäsongen 1949 var en fin tid för Erland Lindqvist och hans mannar. Då säkrade man seriesegern i en jämn kamp mot Sävedalens IF hemma på Rambergsvallen. Folket började intressera sig för Häcken och den fina fotbollen med teknik och kortpassningsspel väckte intresse runt om i Göteborg.

Bertil Andersson 1946–1947

Bertil Andersson 1946–1947

Bertil Andersson 1946–1947

Bertil Andersson blev officiellt den första huvudtränaren för BK Häcken. 1946 var ett lyckosamt år för “kometen från Hisingen”. Redan detta år började man kallas för “getingarna” och spelade i Klass II, västra. En serie man vann komfortabelt och med målskillnaden 71-12. Året därpå skulle också betyda seriesegern. Den här gången i Klass I, västra. Med sex poäng till godo höll man undan för lag som Godhems BK och IF Warta.

1940–1945 Ingen officiell huvudtränare

1940–1945 Ingen officiell huvudtränare

Under klubbens första levnadsår hade man officiellt ingen huvudtränare. Roy Andersson, som var med och grundade klubben ställde upp som både lagledare, materialförvaltare och sekreterare under den här perioden. De unga killarna spelade juniorfotboll till en början, innan man 1944 klev in i Klass IV, västra – en serie man tog hem utan att förlora en enda match. 1945 skulle också betyda serieseger och den här gången tog man hem Klass III, västra. 1945 – fredsåret – satsade man lite extra. De äldsta i föreningen hade kommit hem från militärtjänst och kompletterade de yngre förmågorna i laget.