PGs SOUND no 65

Dags för en ny lista och denna gång med en riktig kultgäst, Peter R Ericson. Uppsalabo som gjort så mycket bra eget och kryddat Anders F Rönnbloms låtar med vasst gitarrspel. Förra årets skiva var grym och Coffee song hamnade högt upp på min årsbästalista. Ny chans nu, tack Peter! Tror förresten att vi tillhört samma klubb, Upsala IF. Du hade på dig en Uppsala IF- Boxning på plattan Rouge från 1980. Här är Peter R:

Jag heter Peter R. Ericson och har genom åren arbetat med en hel del svenska artister och musiker, både som låtskrivare ,producent och gitarrist. Det har också blivit ett flertal arbum i eget namn. Bland de artister jag lirat med finns Anders F Rönnblom, Cornelis Vreswijk och Monica Zetterlund…och så, nu då, Peter Gerhardsson. Här är mina fem tips.   

1. Peter R Ericson – A coffe song. Får nästan börja med nya singeln – a coffe song (mest för att folk ska veta lite vem jag är). Coffe song leker lite med orden i texten. The cream gjorde en sång som hette the coffe song på 60-talet på sitt debutalbum…..tyckte jag var lite kul att anspela på. Dessutom finns ju lite anspelningar på Dylan och Woody Guthrie i texten.

2. David Bowie – Heroes. Sorgen över Bowies bortgång känns monumental. Det är som om man inte riktigt fattat hur stor han är förrän han är borta. Har sett massor av konserter och intervjuer på tuben sedan dess. En höjdare är en konsert från BBC- radio theater..låten(som inte finns på den) som man aldrig kan komma förbi är..Heroes.

3. David Bowie – Where are we now? Han sjunger som gud själv. Finns massor av guld på the next day(albumet som kom bara för några år sedan) t. ex. Valentines day och You feel so lonely you could die.

4. The Allman Brothers – It´s not my cross to bear. Det är en blues som betytt mycket för mig, mitt sätt att se på musik och mitt gitarrspel. Hela albumet är kalas.

5. Miles Davis – So what. Ett album som snurrar väldigt ofta på min vinylspelare är Kind of blue med Miles Davis. Helt enkelt en känsla där tid och rum upphör. Det är bara musik….hur och varför och sånt finns inte. Miles är the master.

Tack Peter. Missa nu inte hans konsert på Café Kom i slutet av mars. Här kommer mina tips. Först fem gamla godingar:

6. Montrose – The dreamer. Kultlåt från kultskiva från kultåret 74, med kultsångaren Sammy Hagar!!

7. The Rubinoos- I think we’re alone now. Var i Sverige för några veckor sedan. Tyvärr ej i närheten. Bra popband som gjort en hel del poppärlor. Här den bästa.

8. Michael Head and the Strands – Queen Matilda. MH från Shack här med nytt gäng. Bra skiva som missades 2015. Här fixar vi till det, magisk röst.

9. Napoleon – Midnight train to Århus. Träningsmatch mot Århus i sommar och här en låt som nämner staden. Jakob Hellman gjorde bara en skiva. Kanske bara blir en för Napoleon också. Oavsett värt att minnas detta Prefab Sprout-souliga band som dansade en sommar.

10. Louis Armstrong – Moon river. Minnen från Uppsala och pappa på piano och denna klassiker. Fantastisk röst och låt.

och så lite nytt:

11. Kitok – Ont blod. En smock in the Face-låt. Ny singel från en av Sveriges mest spännande artister.

12. Cat’s eyes – Chameleon queen. Aldrig hört bandet innan, storslagen indielåt, eller vad det nu är, bara att vänta på album.

13. Car seat headrest – Vincent. Ny singel med ett band jag upptäckte förra året, hur? Kolla bandnamnet! Bakom namnet en solid bra pop/rock.

14. Weeping willows – My love is not blind. WW back med en mästerlig singel, som om Magnus C;s Bajen skulle börja med tre raka segrar. Vilka förväntningar på albumet.

15. Ray LaMontagne – Part two-in my own way. Helt fantastisk låt, kommer räcka långt under året, bara repeata och den växer något oerhört, wow.

Min Spotifylista hittar du här: PGs sound

Så får det bli, missa inte 25 mars och Kafé Kom, Peter spelar där med band, kostar en hundring för att få uppleva en långfredag som ingen annan. Så får det bli, vi ses i Trollhättan i morgon.

Pop on

/ PG