Alms årskrönika: "Årets bästa och varmaste match" - BK Häcken BK Häcken
Herr
2019-12-01 14:00:00
Alms årskrönika: "Årets bästa och varmaste match"

Andreas Alm summerar 2019 under årets sista månad. I 24 avsnitt fram till julafton berättar han om året ur sitt perspektiv som huvudtränare för BK Häcken. Ibland genom en kortfattad lucköppning, andra dagar längre och mer betraktande.

Så följ med Andreas in i champagnedoftande omklädningsrum, ta del av känsloutbrott från domarrum och minns de avgörande ögonblicken från det bästa gulsvarta året i Bollklubben Häckens historia. Här är Andreas bestående tankar från fotbollsåret 2019 – med en glimt av 2020.



1. Årets bästa och varmaste match


Två matcher sticker ut bland årets prestationer.

Båda på bortaplan i cupspel.

Måste jag, väljer jag helvetesvärmen i Holland.


Siktet var ställt på att spela 49 tävlingsmatcher 2019. Det var bara möjligt att nå upp till den siffran genom att vinna en cuptitel på vägen. 30 matcher i Allsvenskan och en höstmatch för kval till cupgruppspelet 2020 (seger mot Qviding) visste vi att vi skulle få spela. För att nå 49 matcher var vi tvungna att vinna sex i Svenska Cupen på våren – alltså hela tävlingen – låsa upp nästa nivå – Europa League – och där kvalslå tre lag i dubbelmöten och garanteras sex internationella gruppspelsmatcher. 

Semifinalen mot Djurgården, på bortaplan i mitten av mars, var därför en måste-match för 49-drömmen. Samma Djurgården vi hade förlorat mot borta i kvartsfinal året före. Det blev en dramatisk match med mars-fotboll på hög nivå. Djurgården var bra, tuggade på och hade stora målchanser i slutet av ordinarie tid. Vi var bättre och trampade – för en gångs skull – på hämningslöst både i vägvinnande passningsspel och explosivt försvarsspel. Mervan blev avgörande. I en och två ordinarie halvlekar och en och två förlängningshalvlekar hade vi lyckats blanda tidig press med djupledsspel från de mest attraktiva ytorna på Tele2. 

Det var prematurt vackert.


Bara en match kan konkurrera med den prestationen 2019. Ingen seriematch utan AZ Alkmaar i den andra men vår första kvalrunda till Europa League. 

Min ögonblicksbild från den matchen: den bleka varelse som ligger förvriden på golvet i omklädningsrummet i ett hörn mellan två enklare träbänkar för ombyte. Mot klinkerplattor vilar Gustav Berggren sitt överhettade huvud och sin kropp. Illamåendet förvrider mittfältaren till rastlöshet, det är tydligt att han har varit hänsynslös mot sig själv och för laget i matchen. Han tog nästan ut sig helt, det han sparade på gräset räckte endast till att ta sig av planen. Han säger snart att det redan känns bättre men yrar förstås och övervakad av vår läkare på plats, Ann-Charlotte Söderpalm, får Gustav uppleva den omedelbara belöningen för att löpa vidare när muskler och organ har förbränt allt som de kan avvara till fotboll. Uttorkad utan att kunna dricka, överhettad men likblek.


AZ är en tuff motståndare, senare i turneringen kryssar holländarna mot Manchester United (0–0) hemma och slår Astana borta med 5–0, de går vidare från gruppen och jagar Ajax i ligan under hösten.

Men denna dag finns det ännu en tuff motståndare: värmen.

Det är den varmaste dagen i Holland – någonsin.

Redan dagen före, när KLM landade BK Häckens herrlag på Schiphol för buss vidare norrut, kokade det i skuggan. Dagen-före-match-träningen på AFAS Stadion var löjligt het men i slutet av det lätta passet fanns ett litet andrum i sommarkvällen, svala vindpustar, en förhoppning om någorlunda mänsklig 90-minuterstemp.


Matchdag förstod vi att brisen hade lurat oss. 

Det holländska värmerekordet var ett faktum. Holländska tidningar basunerade ut den meteorologiska nyheten. Närmare 40 grader.

På centralt mittfält ställdes Gustav och Erik mot trion Midtsjö-Koopmeiners-Til. Fredrik Midtsjö med direkta passningar mellan lagdelar, Teun Koopmeiners med svepande spelvändningar och Guus Til med länkspel till tre forwards.

Utan Jeremejeff hade vi också en mental utmaning i att spela utan ursäkter.

Planen på att mixa tidig press med djupledsspel övergick snart till att försvara lägre i 4-2-2, eller 6-2-2, och ett eget passningsspel närmare mittlinjen än AZ:s mål. Våra chanser kom, vi borde tagit ledningen, men efter en timmes spel pumpade AZ på, vi försvarade hängivet i solen, sprang saltet ur kropparna, kapten Rasmus coachade deras tränare i den germanska språkgrenen och på visslan stod vi där med starka 0–0. 


Gustav gick till omklädningsrummet. Först där vek hans kropp ned sig på golvet. Efter det som blev årets bästa prestation av BK Häcken.

Men säsongen blev bara 39 tävlingsmatcher.

BK Häcken
BK HÄCKEN 2019 | All Rights Reserved
BK Häcken använder sig av cookies för att förbättra användarupplevelsen samt förbättra webbplatsens funktionalitet.