Det är en lång resa innehåller över 35 000 kilometer, med målet att besöka flera hundra fotbollsklubbar och samla in matchtröjor till förmån för cancersjuka barn – det är vad Adrian Stefanescu, tidigare fotbollsagent, tränare och scout, just nu gör. För två veckor sedan blev det ankomst till BK Häcken och Hisingen, som är en klubb att bidra till det viktiga ändamålet.

– Jag cyklar från världens nordligaste fotbollsklubb i Hammerfest, Norge, till världens sydligaste klubb, Southern United i Nya Zeeland. Från pol till pol – med fotboll som motor och välgörenhet som mål, säger Adrian Stefanescu.

Han startade sin resa i maj 2024. Efter drygt 3 000 kilometer och många möten med fotbollsklubbar i Norge och Sverige har han nu nått Göteborg. Hos BK Häcken togs han emot och fick möjlighet att se klubbens faciliteter – och dessutom ta emot två matchtröjor till insamlingen, en av Etrit Berisha och en av Felicia Schröder.

– Det betyder otroligt mycket. Många ser fotboll bara med stora lagen – Manchester United, Liverpool FC och den stora scenen. Men det här projektet har visat mig att det är mindre klubbarna, som BK Häcken, som ofta har största hjärtan, säger Adrian Stefanescu.

Fotbollströjorna säljs genom den nederländska plattformen MatchWornShirt och alla intäkter går oavkortat till Little People Association i Rumänien, en organisation som stöttar barn som kämpar mot cancer.

– Målsättningen är att samla in mellan 200 och 300 matchanvända, signerade tröjor och få ihop omkring 500 000 kronor – det är över en halv miljon kronor till välgörenhet. Det kanske inte är mycket i den stora världen, men det är något. Om jag gör lite, och någon annan gör lite, så gör vi skillnad tillsammans, säger han.

Resan är inte bara en fysisk utmaning, utan också något mycket mer personligt.

– Det här är en inre resa också. Jag lämnade mitt liv som agent och hotellägare för något som betyder mer. Jag cyklar med tält och utrustning på cykeln, sover utomhus nästan varje natt. En gång i veckan unnar jag mig ett hotellbesök – då tvättar jag, duschar, laddar upp ny energi, säger han.

På vägen har han mött många människor, från lokala division 4-lag till storklubbar. Ofta är det spontana besök, där han kommer förbi och säger hej, som han själv uttrycker det. Ibland går det snabbt – ibland fastnar han längre.

– Ibland tillbringar jag 16 timmar om dagen på cykeln. Men mötena med människor gör allt värt det. Jag har stått i läktaren, sjungit med fans, gråtit med fans, druckit med fans – fotbollen är ett universellt språk, säger han.

Men det är inte alltid enkelt. Bara dagen före besöket i Göteborg råkade han ut för en cykelolycka.

– Jag kraschade i 60 kilometer i timmen. Jag trodde cykeln var körd – men jag fick hjälp via videosamtal med mitt team, och tillsammans lyckades vi laga cykeln. Det är sådana saker som är svårast – oförutsedda händelser, tekniska problem, kommunikation med fotbollsklubbar, planering. Men man löser det, säger han.

När intervjun genomfördes skulle nästa mål vara Malmö, där han ska få hjälp med att reparera sin specialbyggda trehjuliga liggcykel. Därefter fortsätter resan genom Danmark, Tyskland, Östeuropa, Mellanöstern och hela vägen till södra Nya Zeeland. En resa som beräknas ta tre år till.

– Om inget oförutsett händer så är det inte en fråga om jag når målet, utan när. Jag känner mig själv. Jag vet att jag kommer klara det, säger Adrian Stefanescu.