Andreas Alm summerar 2019 under årets sista månad. I 24 avsnitt fram till julafton berättar han om året ur sitt perspektiv som huvudtränare för BK Häcken. Ibland genom en kortfattad lucköppning, andra dagar längre och mer betraktande.
Så följ med Andreas in i champagnedoftande omklädningsrum, ta del av känsloutbrott från domarrum och minns de avgörande ögonblicken från det bästa gulsvarta året i Bollklubben Häckens historia. Här är Andreas bestående tankar från fotbollsåret 2019 – med en glimt av 2020.
11. Idrottspsykologi möter psykisk ohälsa
På lekmannaavstånd har jag följt idrottspsykologins utveckling i 30 år. Följ med på en tidsresa där vi i slutet springer med huvudet in i psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är i dag ett etablerat begrepp, berättelser från tonåringar, unga vuxna och sociala media har blottat öppna, själsliga sår i den svenska folkhälsan. Det omfattar även idrottare och elitidrottare, fotbollsspelare och fotbollsledare.
I Stockholm finns "Mottagningen för Elitidrott och Hälsa", inriktad på att tidigt upptäcka, bedöma och behandla psykisk ohälsa hos elitidrottare samt elittränare- och ledare. Mottagningen vill göra elitidrotten mer hållbar och förebygga långvarig problematik. Satsningen understryker hur aktuell och ibland akut psykisk ohälsa är inom idrotten.
Fotboll är inget undantag. BK Häckens ungdomsfotboll, vår fina breddverksamhet på Slätta Damm, inledde 2018 ett arbete med psykisk ohälsa med utbildning för ledare och spelare. Utgångspunkten i utbildningen har varit en ytterlighet, men också rå verklighet: att någon tar sitt liv till följd av psykisk ohälsa.
I A-laget har vi lyft psykisk ohälsa för att förstå hur vi ser på helheten i vår fotbollsvardag och jag är övertygad om att psykisk ohälsa går bäst hand i hand med klassisk idrottspsykologi. Låt mig bjuda in till den resa jag har gjort sedan början av 1990-talet tillsammans med just idrottspsykologi.
1992: I pojkrummet i E-tuna läser jag Willi Railos "Bäst när det gäller" och får en wow-känsla av att äga mina tankar och min utveckling själv. Resultat är viktigt, men vägen dit via målsättning viktigare. Mål nås genom avslappning, NLP, affirmationer och visualisering. Jag lyssnar på Lars-Eric Uneståhls cd-röst, försöker förstå Kjell Enhager och fastnar sedan för Johan Plates och Thomas Fogdös mentala-rådgivar-kurser.
2006: Johan Fallbys "Spelarutveckling – ett helhetsperspektiv", utgiven av SvFF, blir mitt slutliga bevis på att resultat är utkonkurrerat av prestation. Prestationspsykologi ekar, mentala rådgivare klonas och individuell fotbollsträning boomar. Jag slukar verk från SISU Idrottsböcker, gillar Urban Johnsons gäng och golf-Pia Nilsson, misslyckas med att uttala namnet på mannen bakom "flow" men älskar begreppet, ser hur idrottspsykologer delar upp idrottspsykologi i forskning, praktisk tillämpning och utbildning. Slår till slut armkrok med Fallby, vi skriver en idrottspsykologi-bok om spelförståelse, guidade av norske doktorn Geir Jordet.
2016: Angela Duckworths "Grit" slår internationellt och visar att fokus har flyttats från resultat och prestation vidare till – lärande. Jag är förberedd, har grottat ned mig i didaktik och förstår av Göran Kenttä att "resilience" käkar "grit" till frukost. Samtidigt är kedjan resultat-prestation-lärande på väg att förlängas av nya modeordet: värde. Idrottspsykolog Kenttä, Daniel Ekwall, Rasmus Wallin-Thornberg har KBT-danat sig och parallellt med yoga-mindfulness-trenden presenteras den tredje vågens KBT (ACT) om förmågan att handla på fotbollsplanen i enlighet med våra värden i livet.
Ursäkta spridda termer och lösgjorda referenser men det tillbakablicken visar, är att idrottspsykologi och psykisk ohälsa i dag på många sätt redan lever sida vid sida. Jag tror att idrottspsykologi kommer flytta ihop med psykisk ohälsa, att de förblir oskiljaktiga.
Jag ser hur resultat och mål, spelförståelse, prestation, ångest, lärande, gruppdynamik, depression, spelarutveckling, våra värden, psykologisk flexibilitet … ja, allt som berör både fotbollsprestationen och psykisk ohälsa, kan samlas under samma tak. För psykisk ohälsa har också haft en kämpig väg. När idrottspsykologer sågs snett på inom fotbollen, kallades den som mådde skit för "jävla psykfall" eller "sinnessvag". I dag uppmärksammar media bokstavsdiagnoser, beroendesjukdomar, ätstörningar, svåra karriärövergångar och negativa effekter av diskriminering på ett helt annat sätt. Begreppet psykisk ohälsa har gjort nytta i samhället.
Kanske heter det psykisk hälsa om något år. Eller något annat.
Oavsett tror jag att svensk fotboll mår bäst i dess närhet.
**********
Fysik, taktik och teknik kan ses som hårda färdigheter i fotbollen, medan psykologi, pedagogik och social förmåga som mjuka färdigheter. Här är en definition av psykisk ohälsa hämtad från 1177 Vårdguiden:
"Symptom för psykisk ohälsa kan vara att man ser och hör saker som ingen annan gör, att man känner sig ledsen, orolig, ensam, har sömnsvårigheter och mår dåligt en längre tid. Alla människor kan må psykiskt dåligt och det kan variera under livets gång. Det kan vara bra, sådär och dåligt. Då är det bra att ta hjälp av någon. Det är inget konstigt att be om hjälp, tvärtom. Det kan hjälpa en att förstå vad som sker i kroppen och hjälpa en att förstå sig själv bättre. Det finns många olika orsaker till psykisk ohälsa. Alla människor är olika känsliga för påfrestningar under livet. En påfrestning kan vara stress, oro, ångest och sorg. Psykisk ohälsa kan påverkas av arv och miljö. Arv betyder personens genetik, vilket är det som är medfött och egenskaper som man ärvt av föräldrar. Miljön är det runtomkring oss där man växt upp eller lever just nu. Arv och miljö är tillsammans de saker som formar oss till människor."
**********
Hit kan den som mår psykiskt dåligt vända sig
▸ 112
Ring SOS Alarms nödnummer vid behov av akut hjälp eller om du behöver prata med Jourhavande präst.
▸ 1177
Vårdguiden ägnar sig åt rådgivning och vägledning dygnet runt. Här hittar du din närmaste BUP-mottagning.
▸ Självmordslinjen, 90101, och chatt
Bemannad 06–24 varje dag. Drivs av Mind, en ideell förening som arbetar med psykisk hälsa.
▸ Hjälplinjen, 0771-22 00 60
Erbjuder tillfälligt psykologiskt stöd på telefon alla dagar 13.00–22.00.
▸ Psykiatrisk mottagning
Sveriges största stödorganisation för tjejer 10–25 år.
▸ Präst, diakon
▸ Spes, 08–34 58 73
Riksförbundet för suicid prevention och efterlevandes stöd. Telefonjouren är öppen 19–22 alla dagar.
▸ Bris, 116 111
Den som är under 18 år kan ringa Barnens rätt i samhället och få prata med en kurator. Linjen är öppen 14–21 alla dagar.
▸ Skolpersonal
Prata med din lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna eller fritidspersonal.
Röda Korsets stödlinje där ungdomar under 25 år kan chatta anonymt med andra unga människor. Öppet vardagar 18–22, helger 14–18.
▸ Jourhavande medmänniska, 08–702 16 80
Ideell förening som bedriver telefonjourverksamhet 21–06 varje dag.
Ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. Genomför, tillsammans med Spes och Mind, kampanjen Stör döden.
**********
Missat de tidigare delarna av Alms årskrönika? Du hittar dem här:
1 december: "Årets bästa och varmaste match"
2 december: "Två trendbrott på två år"
3 december: "Lögn, förbannad lögn och statistik"
4 december: "En titt i kamerarullen"
5 december: "Årets mål"
6 december: "Den moderna fotbollen är smuts"
7 december: "Rätt fel tips 2020"
8 december: "Från Hisingen, bäst i stan"
9 december: "Åldersdiskriminerade tränare"
10 december: "Tack för maten!"
